onsdag 11 februari 2009

Deppigt!?

Hm ibland när jag tänker tillbaka på mitt liv. Även om jag inte har levt så länge känns det som. Det är mycket som jag har velat att ändra men som inte går, utan får ha det i ha det med mig i mitt bagaget. Ibland är det som om man blir behandlad som ett barn nu i vuxen ålder. Jag ogillar det skarpt. Låter det konstigt?

Det är det kanske. Jag vet inte. Det är många gånger som andra inte förstår mig. Då känns det som jag vore en konstig typ eller nått. Ja ja det är väl som det är. Jag vet att jag är jag. Å sådan kommer jag alltid att förbli.

Ja ja jag har bara en liten deppig dag idag. Just nu känns det bara lite grått ut bara. Har inget jobb just nu för tillfället. Å gå hemma är så himla tradigt på ett sätt. Men samtidigt skönt.

Men har man ett jobb att gå till så har man sin lediga tid att se fram emot. Och framför allt man tjänar pengar. Det är så att man kan spy.

Jag var ute och gick en runda på 1 ½ timme idag i skogen. Det har snöat ca 1 dm från igårkväll. Ja jag kan säga att jag fryser och mår inte bra. Har lite feber. JIPPI. När jag kom hem stod jag å prata med grannfrun. En go gammal tant. Gillar henne som människa.

KRAM

3 kommentarer:

Anonym sa...

hehe, mm.. det där om att man blir behandlad som en unge känner jag också till -speciellt av mina syskon. skulle nån i vänner/bekantskapskretsen hade jag inte vart med den personen! för jag har bara helt enkelt modet att stå upp och säga -du, jag är faktiskt 28 och du kan ant. börja behandla mig som en vuxen el så behöver vi inte ses mer. Du kanske kan testa och se vad som händer^^

Kram

Katta sa...

hm det kanske jag ska ta och testa

Martina Andersson sa...

hej min vän!

kikar in hos dig och hoppas att allt är bra i vintervädret! Hoppas att du får en fortsatt skön vecka kram Tina