Tänk när jag var liten å tittade in i andras hem via deras fönster kunde jag alltid ta och fantisera hur de/den som levde där. Och hur de levde och hur dom var.
Om dom var lyckliga eller inte. Kärlek och ömhet. Hur de har det möblerat i sina hem. Ja deras livshistoria. Jag var nämligen ute å gick nu.
Var på väg hem till min far för min bil är i sönder. Jag är glad att det inte var min hundkoja som står i min fars garage. En röd liten bil med eld i baken.
Men man kan få många tankar när man går så å tittar in i andras fönster. Tänk man är en liten fönstertittare egentligen. Fy vad hemsk jag é . Men jag é den jag é å ingen kan ändra den jag é. Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar